Aktuella projekt för Centrum för lättläst
Texten, läsaren och samhället
Kraven på individens läs- och skrivförmåga som medborgare, yrkesverksam och konsument har ökat kraftigt. En stor del av vardagen fylls numera av läsning i någon form, och brister i läs- och skrivförmåga blir ett allt besvärligare funktionshinder för många människor i dagens samhälle. Detta diskuterades under konferensen Texten, läsaren och samhället - om vuxnas läsande 16 och 17 oktober 2006 i Stockholm
Forskning om högläsning, lättläst och demens
Ett forskningsprojekt om högläsning, lättläst och demens pågår för närvarande i samarbete mellan två forskare vid Neurotec, Karolinska institutet och Centrum för lättläst. Från Centrum för lättläst medverkar Lotta Rosenström och Ann Marie Lindman. Under hösten 2005 filmades fyra äldre kvinnor med demens under högläsning av två texter, en normal text och en lättläst. Arbetet med att analysera filmerna pågår.
Forskning om lättläst svenska
Några av rapporterna nedan kan du ladda ned på den länk som finns angiven. 
Andra kan du låta skicka efter från oss. Det står under de olika texterna vilka vi har hos oss. Vi tar ut en avgift för kopiering och utskick av uppsatser.
Avgiften är 50 kronor per uppsats.
I den summan ingår porto, administration, kopiekostnad och omms. Forskning om lättläst. Kontaktperson: Ann Marie Lindman, Annmarie.lindman@lattlast.se
tel:08-720 71 95
Rapporter, uppsatser och undersökningar
De senaste (nov -07):
Anna Ringberg, Stockholms universitet, Historiska institutionen,
Förlagskunskap, vt 2007
Lättlästboken – syften, målgrupper, framtidsutsikter
Tre förläggare, en departementssekreterare och en bibliotekarie redogör för sin syn på lättlästböckernas syften, målgrupper och framtidsutsikter. Kan kopieras och skickas
Karin Larsson, Magisteruppsats i Statsvetenskap
vid Linköpings universitet, vt 2007, handledare: Malin Mobjörk
En tillgänglig statsförvaltning i medborgarnas tjänst –
En diskursanalys av myndigheters förhållningssätt till arbetet med att göra information tillgänglig för personer med funktionshinder. Kan kopieras och skickas
Stina Dahlberg, D-uppsats, 20 poäng, Sociologiska institutionen,
Avd för biblioteks- och informationsvetenskap, uppsats nr 347, maj 2007, handledare: Carita Bengs
LL-böcker på bibliotek – en studie av bibliotekariens förmedlingsarbete av lättläst litteratur
Kan kopieras och skickas
Övriga rapporter och uppsatser - i kronologisk ordning
Lars Alfvegren Skolöverstyrelsen 1975
Lättläst tidningstext för vuxna läshandikappade
Praktiska försök, utprovning av tidningstext med läshandikappade. Kan kopieras och skickas
Maja Witting, 1979, LL-boken – Vad är det för en bok? FINNS EJ
Kerstin Göransson, Stiftelsen ala, 1985
Att skriva lätt, Utvärdering av nyhetstidningen 8 SIDOR
Att skriva lätt. Utvärdering av 8 SIDOR. http://www.ala.fub.se/
Bokbeställningar kan skickas till: stiftelsen.ala@ala.fub.se
Monica Löfgren, avdelningen för masskommunikation,
Göteborgs universitet 1989
Presentation av intervjuer med 8 SIDORs läsare
Kan kopieras och skickas
Ann-Charlotte Nyberg, Universitetet i Linköping 1990
Lättläst litteratur - rätten till en demokratisk rättighet
En studie kring uppfattningar av litteratur för handikappade
och/eller kulturellt eftersatta. Kan kopieras och skickas
Hans Nilsson, Omsorgsnämndens fritidsverksamhet,
Kronobergs landsting, 1990
Alla kan läsa, förståndshandikapp och läsning
Ett litteraturprojekt om läsning för personer med utvecklingsstörning.
Ur innehållet: Varför behöver de läsa? Vad läser de? Hur läser de?
Litteraturens användningsområden i omsorgen. Kan kopieras och skickas
Hans Nilsson
Litteraturen i omsorgen – en analys och argumentation
Årtal och ev. institution okända. Kan kopieras och skickas.
Kerstin Göransson, Utbildningsradion 1990
Benny och Ivar. En studie kring tv-seriens begriplighet
för vuxna begåvningshandikappade
Kan kopieras och skickas
Kerstin Färm, Linköpings universitet, Tema K 1991
Lättläst Lättlyssnat Lättittat Lättåtkomligt - arbetsrapport
Undersökning av LL-bokens betydelse och spridning bland utvecklingsstörda personer och i gruppbostadskulturen. Kan kopieras och skickas
Hannu Virtanen, Tiina Autio 1991
LL-bladets och selkouutisets läsarundersökning
Undersökning bland läsare av LL-bladet. Kan kopieras och skickas
Lars Melin
Begreppet lättläst
Nordiska språk, Stockholms universitet, 2003-03-03. Kan kopieras och skickas.
Kerstin Färm, Universitetet i Linköping, tema kommunikation, 1993
Att ta boken till sitt hjärta
- om LL-läsningens möjligheter att slå rot, växa FINNS EJ
Handikappinstitutet – Projektresultat 1991 – 1995 (FOU-info)
Ny teknik för handikappade personer (med) läs- och skrivsvårigheter
Kan kopieras och skickas
Karin Wennström,, Linköpings universitet 1995 FINNS EJ
Å andras vägnar, LL-boken som litteratur-kultur
och handikappolitiskt experiment
Maria Ericson, Rapport från LL-projektet i Södertälje, 1995
Att göra boken tillgänglig…
Litteratur- och kulturfrämjande satsning för utvecklingsstörda i kommunen
Kan kopieras och skickas.
Björn Wiman, Språkkonsultlinjen, Sthlm:s universitet 1995
Att göra sig förstådd
Om konsten att skriva lättläst i nyhetstidningen 8 SIDOR. En framför allt språklig genomgång av nyhetstidningen 8 SIDOR. Ur innehållet: Vem läser 8 SIDOR och hur? Analys av språket. Kan kopieras och skickas
Irja Vinni, Rapport från nordiskt seminarium på Island, juni 1995
De vuxna utvecklingsstördas läsförståelse
och läsartyper samt kontakterna med multimedia
Kan kopieras och skickas.
Ziethén, Olsson, Lunds universitet, inst för medie- och kommunikationsvetenskap 1995 FINNS EJ
Bättre några kloka ord än en hel predikan,
Nyhetsförmedling till människor med utvecklingsstörning
Björn Wiman, språkkonsultlinjen, Stockholms universitet, 1996
Att läsa med utvecklingsstörda
Undersökning av hur tre grupper med vuxna lindrigt utvecklingsstörda läser tillsammans med en uppläsare. Kan kopieras och skickas
Strängnäs, Eskilstuna bibliotek 1996 FINNS EJ
Möten genom litteraturen
Ett projekt om högläsning för utvecklingsstörda på gruppbostäder
Ericson-Wijk, institutionen för lingvistik, Uppsala universitet 1996
Lättläst i LL-böcker - en analys
Hur lättlästkriteriet för LL-böcker följs vid bearbetning av skönlitteratur
Jämförelse mellan Hemsöborna i original och i lättläst bearbetning
Kan kopieras och skickas
Frank Bylov Danmarks Lärarhögskola 1996
Utvecklingsstörda och offentlig information
Hur utvecklingsstörda i eget boende använder och omsätter offentlig skriftlig information. Kan kopieras och skickas
Gustafsson, Herkner, Linköpings universitet, institutionen
för pedagogik och psykologi 1997
Förekomsten av läs- och skrivproblem på en kriminalvårdsanstalt
En undersökning för att beskriva läs- och skrivnivån på en kriminalvårdsanstalt och om lässvårigheterna beror på dyslexi eller ofullständig skolgång. Kan kopieras och skickas
Gunder, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, 1997
Är det fortfarande Camus?
en jämförande analys av Camus novell L´Hote som LL-bok. Jämförelse mellan boken Gästen i original och som lättläst. Kan kopieras och skickas
Stockholms universitet, institutionen för nordiska språk, 1997
Tidningen 8 SIDOR, presentation av en tidning som används i undervisningen av invandrare med kort skolbakgrund
Undersökning av tidningens innehåll, språk och användbarhet
för invandrare med kort skolbakgrund. Kan kopieras och skickas
Maria Griff, Sthlm:s Universitet, nordiska språk 1998
Textförenkling i EU-broschyrer
Två sidor i broschyren EG, EES, EU inför folkomröstningen undersöks och de två förenklingar som gjorts av dem. En text är förenklad för invandrare, den andra är lättläst. Kan kopieras och skickas
Ericson-Wijk, institutionen för lingvistik, Uppsala universitet, 1999
Lätt att läsa, lätt att förstå?
Om begåvningshandikapp, språk och språkförståelse
Kan kopieras och skickas
Bäverstam, språkkonsultlinjen, Stockholms universitet, 2000
Föräldraboken, Från original till lättläst text. En jämförelse mellan två olika texter med samma innehåll
Analys av hur första kapitlet i boken Föräldraboken har bearbetats från original till lättläst. Kan kopieras och skickas.
Försäkringskasseförbundet 2000
Vad tycker man om de lättlästa broschyrerna?
Enkät till personal på försäkringskassan om lättlästa broschyrer. Kan kopieras och skickas
Emma Karlsson, Kavelbrogymnasiet 2001
Klartext Vad är det?
Kan kopieras och skickas
Tillämpad kognitionsvetenskap, Linköpings universitet, 2002
Skriv Lätt, En undersökning av möjligheten att utveckla ett datoriserat hjälpmedel för framställning av lättlästa texter FINNS EJ
Hans Larsson, Språkkonsultlinjen, Institutionen för nordiska språk, Sthlm:s universitet 2002
Språkliga rättigheter. En studie av begriplighet i myndighetstexter
ur ett invandrarperspektiv. FINNS EJ
Mats Ahlsén, chefredaktör 8 SIDOR, texter 1996 – 2003
Lättlästa nyheter – grundinställning
Kan kopieras och skickas.
Jens Eeg-Olofsson 2003
Hur ska myndighetsspråket bli demokratiskt?
Rapport från Sundbybergs kommunstyrelses kansli 31 mars-17 april 2003
Analys av kommunala texter i Sundbyberg och förslag på lösning med lättlästa texter. Kan kopieras och skickas
Anna Holmström Stockholms universitet
Institutionen för nordiska språk 2003
Radfallets betydelse för texters läsbarhet och förslag på lösning med lättlästa texter.
Kan kopieras och skickas
Stina Kjellander Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk 2003
Har meningslängden betydelse för förståelsen?
En undersökning av hur meningslängden påverkar läshastighet, textuppskattning och minnesbehållning i texter som lästs av vuxna invandrare. Kan kopieras och skickas.
Peter Reissmuller Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk 2003
Meningslängd och logisk satsbindning
Kan kopieras och skickas.
Josef Björklund Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk 2003
Meningslängdens inverkan på läsbarheten för lässvaga vuxna
Kan kopieras och skickas
Stina Birkholz, Jenny Fredriksson, Stina Kjellander, Annika Otterheim
Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk 2003
Normal eller lättläst skönlitteratur- vad föredrar vuxna invandrare
att läsa?
Undersökning om vuxna invandrare föredrar normal eller lättläst skönlitteratur.
Kan kopieras och skickas
Ingrid Brandquist, leg logoped, landstinget Västmanland, 2003-12-05
Karlstad Universitet, Institutionen för specialpedagogik
Hur kan bildstöd i samhällsinformation anpassas
till personer med funktionshinder
- en rapport om hur en bildserie på röstkortet till EMU-omröstningen uppfattades av tre personer med lindrig utvecklingsstörning. ”Får man en varmkorv när man har röstat klart?” Kan kopieras och skickas
Karin Svengård, Mälardalens högskola 2004
Samhällsguiden för funktionshindrade i Kungälvs kommun
En dokumentation av arbetsprocess och resultat Bearbetning av en text om funktionshindrades rättigheter. Ur innehållet: Vad är lättläst? Andras uppsatser och rapporter. Utprovning av texterna. Granskning av en referensgrupp. Kan kopieras och skickas.
Växjö universitet -Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete
LÄTTLÄST – en studie om fyra lindrigt utvecklingsstörda kvinnor
och lättlästa texter
Examensarbete för socionomexamen, Januari 2004, Handledare: Anne Harju, Författare: Therese Svensson. Kan kopieras och skickas
Ann Charlotte Forslund, Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet 2004
Läst, oläst och symbolspråk på svenska
en jämförelse mellan lättläst svenska och grafiska, alternativa kommunikationssystem En lista över generella ord och om de finns som bliss, i bild och symbolspråk som PCS, pictogram, Revus.
Kan även kopieras och skickas.
Veronica Salas, Mälardalens högskola, 2004
Lättläst om kollo
Hur man utformar en lättläst broschyr. Kan kopieras och skickas
Jens Eeg-Olofsson, Examensarbete vid språkkonsultlinjen, ht 2004
En studie i lättläst samhällsinformation
Myndighetsinformation testas i läsförståelsetest på 245 gymnasieungdomar fördelade på 13 testgrupper. Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk Kan kopieras och skickas.
Lena Olsson Kihl Linköpings universitet, Institutionen för Tema kommunikation teknik, design, Kommunikation 2005
Hur begriplig är den lättlästa samhällsinformationen?
En studie av fyra texter från fyra myndigheter Undersökning hur begriplig fyra lättlästa myndighetstexter är för vuxna med begåvningsnedsättning. Kan kopieras och skickas.
Lena Falk och Stefan Johansson Funka nu 2006
Hur fungerar lättläst på webben?
Funka har genomfört en undersökning för att ta reda mer på hur lättläst fungerar på webben. Den rapport vi nu sammanställt pekar på att det finns en del problem men också på att det krävs fortsatta undersökningar. http://www.funkanu.se/start.asp?sida=3975
Malin Stedt Gustavsson, Anna Vaattovaara, Institutionen för Innovation,
Design och Produktutveckling, Mälardalens högskola 2006
Tårtbitar eller staplar? En undersökning om hur du bäst presenterar sifferuppgifter i lättläst text. Kan även kopieras och skickas. Länk till undersökningen
Nicole Ardizzone, Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling, Mälardalens högskola 2006
Lättlästa instruktioner
Enligt riktlinjer för lättläst och informationsdesign. Ett instruktionsblad till gipsade patienter har gjorts om till lättläst både vad gäller text och form. Bladet har provats ut av olika läsgrupper. Kan kopieras och skickas
Anna Snell, Kerstin Ström, Ann Wikström, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet 2006, Projektrapport
Lättläst information i fickformat
Om produktion och test av ett litet informationsmaterial om Lex Maria
Kan kopieras och skickas
Karin Sandberg, Sara Spångning Westerlund, Karin Wejderot
Mälardalens högskola 2006
Prova din text
En rapport om textanpassning och utprovning för olika målgrupper
En redogörelse av vilka läsproblem personer med afasi, dyslexi, utvecklingsstörning och invandrare har. Utprovning av texter med dessa målgrupper. Rapporten finns på /pub/4182/provadintext.pdf
Anna Ringberg, Stockholms universitet, Historiska institutionen, vt 2007
Lättlästboken – syften, målgrupper, framtidsutsikter
Tre förläggare, en departementssekreterare och en bibliotekarie redogör för sin syn på lättlästböckernas syften, målgrupper och framtidsutsikter. Kan kopieras och skickas
Karin Larsson, Magisteruppsats i Statsvetenskap vid Linköpings universitet, vt 2007, handledare: Malin Mobjörk
En tillgänglig statsförvaltning i medborgarnas tjänst – en diskursanalys av myndigheters förhållningssätt till arbetet med att göra information tillgänglig för personer med funktionshinder. Kan kopieras och skickas
Stina Dahlberg, D-uppsats, 20 poäng, Sociologiska institutionen, Avd för biblioteks- och informationsvetenskap, uppsats nr 347, maj 2007, handledare: Carita Bengs
LL-böcker på bibliotek – en studie av bibliotekariens förmedlingsarbete av lättläst litteratur
Kan kopieras och skickas
Forskning om högläsning, lättläst och demens
Fyra kvinnor med demens har lyssnat till högläsning ur ”Kameliadamen”. Nu studerar forskare deras reaktioner.
Ett forskningsprojekt om högläsning, lättläst och demens pågår i samarbete mellan forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet, Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet och Centrum för lättläst.
Från Centrum för lättläst medverkar AnnMarie Lindman och dessutom Lotta Rosenström, för detta medarbetare. Från Karolinska Institutet medverkar professor Sirkka-Liisa Ekman och från Umeå universitetslektor Ulla Graneheim.
Fyra äldre kvinnor med demens har filmats under högläsning av två texter, en normal text och en lättläst. Arbetet med att analysera filmerna pågår.
Ett läsombud på en demensavdelning läste högt ur ”Kameliadamen”, dels i en lättläst version, dels i en vanlig svensk översättning. Läsningen skedde i samband med fika och efter läsestunden samtalade man en stund. Vid fyra tillfällen lyssnade de fyra kvinnorna på högläsning ur den lättlästa boken och vid fyra tillfällen ur den vanliga boken. Alltsammans filmades med två videokameror – den ena kameran filmade hela gruppen, den andra kameran filmade en person åt gången i närbild.
Forskarna har sedan tittat på filmerna och därefter sammanställt ett manuskript. Analysen av materialet pågår nu. Det som fokuseras är bland annat kommentarer och reaktioner från de fyra kvinnorna, både verbala och känslomässiga, ickeverbala som skratt, suckar och leenden. Man tittar också på vakenhet, koncentration och kroppsrörelser.
Syftet är att det ska resultera i en vetenskaplig artikel, som ska beskriva hur en grupp personer med demens reagerar under högläsning av dessa olika typer av texter.
