Fempunktsprogram
för ett mer demokratiskt Sverige
1. Staten och kommunerna
måste ge information på lättläst svenska
2. Det måste finnas valinformation
på lättläst svenska för att fler ska kunna rösta
3. Skolbiblioteken ska ha böcker och tidningar på lättläst svenska
4. Bibliotekarier ska få utbildning om lässvårigheter
5. Alla bibliotek ska ha en budget för lättläst litteratur
Många människor i Sverige behöver nyheter,
samhällsinformation och litteratur på lättläst svenska.
En fjärdedel av Sveriges vuxna befolkning har lässvårigheter.
De kan vara personer med annat modersmål än svenska,
de kan vara personer med dyslexi,
de kan ha andra funktionsnedsättningar som gör det svårt att läsa.
De kan också vara ovana läsare eller helt enkelt ointresserade.
För att vår demokrati ska fungera måste nyheter,
samhällsinformation och litteratur finnas för alla.
Därför arbetar Centrum för lättläst
för alla människors rätt till nyheter, information och litteratur.
Med ett år till valet 2010 presenterar vi här
vårt fempunktsprogram för ett tillgängligt
och mer demokratiskt Sverige.
1. Staten och kommunerna
måste ge information på lättläst svenska
Riksdagen har sagt ja
till den nationella handlingsplanen för handikappolitiken.
Den säger att Sverige ska vara tillgängligt för alla år 2010.
Förvaltningslagen säger att informationen till alla medborgare
ska vara begriplig.
Den nya språklagen talar också om
hur viktigt det är att myndigheterna använder
ett enkelt och begripligt språk.
Trots detta har bara 43 procent av 277 myndigheter
och knappt 13 procent av landets alla 290 kommuner
information på lättläst svenska på sina webbplatser.
Därför vill vi:
att myndigheter och kommuner ska följa lagarna
om begriplig information till medborgarna
att regeringen ska meddela de statliga myndigheterna att de måste
ha information på lättläst svenska.
att Sveriges kommuner och landsting, SKL,
ska ge riktlinjer för kommuner och landsting hur
de måste ha information på lättläst svenska.
2. Det måste finnas valinformation
på lättläst svenska för att fler ska kunna rösta
För att ett val ska vara demokratiskt
måste alla människor kunna använda sig av yttrandefriheten
och åsiktsfriheten.
Alla måste också kunna söka, ta emot
och sprida information på lika villkor.
SCB:s siffror för valet 2006 visar
att färre utländska medborgare röstar i kommunvalen.
Bara 35 procent av dem röstar.
De unga, förstagångsväljarna, röstar inte lika mycket
som den övriga befolkningen.
Unga män röstar mer sällan än unga kvinnor.
Därför vill vi:
att regeringen ska skriva en plan för hur valinformationen nästa år
ska vara tillgänglig för personer med lässvårigheter,
att Valmyndigheten skickar information på lättläst svenska
till alla som ska rösta för första gången
3. Skolbiblioteken ska ha böcker
och tidningar på lättläst svenska
9 procent av alla elever som går ut nian
får inte godkänt i läsförståelse.
12 procent av pojkarna får inte godkänt i läsförståelse.
För pojkar med invandrarbakgrund
är siffran ännu högre, lite mer än17 procent.
Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund
läser var fjärde pojke i årskurs 7 till 9 aldrig på fritiden.
Bland flickorna är det bara var tionde som aldrig läser.
Brittisk forskning visar att skolbibliotek är viktiga
för att eleverna ska klara sig bra i skolan,
särskilt på låg- och mellanstadiet.
Elever med särskilda behov behöver anpassat material.
Böcker och tidningar på lättläst svenska är en viktig del
av det anpassade materialet.
Därför vill vi:
att regering och riksdag ska skriva in i den nya skollagen att
varje skolbibliotek ska ha böcker och tidningar på lättläst svenska
för elever med särskilda behov.
4. Bibliotekarierna ska få utbildning om lässvårigheter
Många bibliotek arbetar redan med tillgänglighet,
men långt i från alla.
Bibliotekarierna vet inte vem som behöver lättlästa böcker,
och hur de ska berätta om dem.
De vet inte heller vem som
är ansvarig för den lättlästa litteraturen.
Bibliotekslagen säger att alla kommuner
ska ha en biblioteksplan som ger beredskap
för framtidens krav och stimulerar utveckling.
För att främja läsandet för personer som är ovana läsare
eller har lässvårigheter
måste kommunerna skriva om sina biblioteksplaner
så att de klarar det nya samhällets behov
och de svaga läsarnas behov.
Därför vill vi:
att alla kommuner ska skriva in i sina biblioteksplaner
att de ska ha kompetensutveckling för bibliotekarier
med inriktning på att främja läsande för personer med lässvårigheter.
5. Alla bibliotek ska ha en budget för litteratur på lättläst svenska
Trots att var fjärde vuxen i Sverige
har någon form av lässvårighet
har endast 20 procent av biblioteken en egen budgetpost
för lättläst litteratur.
Paragraf 2 i Bibliotekslagen säger att
”Till främjande av intresse för läsning och litteratur,
information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt
skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek.”
Att lägga undan pengar för läsfrämjande åtgärder
inriktat mot personer med lässvårigheter
är ett sätt att göra biblioteken tillängligt för alla medborgare.
Därför vill vi:
att alla kommuner ska ha en egen budget för lättläst litteratur
på varje bibliotek.
